DEBATT: Vi vill ha spårbilar nuUppdaterad 2009-01-23 09:03
Svenska spårbilar kan ge nytt hopp till både fordons- och stålindustrin och till miljö- och fackföreningsrörelsen, liksom till invånarna i våra städer. Har vi bara viljan att investera kan spårbilar lindra många av de problem som samhället lider av i dag, skriver åtta representanter för politik, industri och samhälle på DI debatt.Klimatkrisen kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder. Fordonsindustrin är i kris. Storstäderna lider av trafikinfarkt. Mellanstora städer saknar hållbar kollektivtrafik. |
|
Spårbilssystem kan lindra alla dessa problem Sveriges möjligheter att ta täten för utveckling, tillverkning och driftssättning av världens nästa och bästa kollektivtrafiklösning är mycket goda. Vi har råvarorna, uppfinnarna, industrialisterna, fabrikerna och personalen. All teknik som behövs finns på plats, tajmningen är perfekt.
Världens städer, som ständigt blir fler och större, behöver spårbilsnät. Det kom Statens institut för kommunikationsanalys, Sika, nyligen kom fram till för Stockholms del. Planering i olika stadier pågår på många håll. Det gäller en lång rad svenska orter, som exempelvis Botkyrka, Eskilstuna, Halmstad, Haninge Huddinge, Karlskrona, Värmdö, Sigtuna, Södertälje, Uddevalla, Uppsala, Umeå, Åre och Östersund, men även städer i bland annat USA, Storbritannien, Polen och Förenade arabemiraten.
Sverige har redan flera företag i branschen och de tio medlemmarna i nätverket Kompass, kommuner som prövar att satsa på spårbilar, fördjupar sitt samarbete vid ett möte i Södertälje i dag. Har vi viljan och det politiska modet kan vi ta en tätposition, precis som Saab och Volvo en gång gjorde i fossilbilsrallyt.
En spårbil är en liten förarlös kabin som färdas i ett datorstyrt nätverk av skenor på stolpar. Skenorna monteras så högt upp att andra fordon, djur och människor kan röra sig fritt på marken. Spårbilarna håller avstånden automatiskt och går på enkelriktade spår.
Spårbilen väljer alltid den bästa vägen och kör direkt dit du ska utan onödiga uppehåll. Väntande spårbilar hindrar inte flödet eftersom hållplatserna ligger på stickspår.
Så snart en spårbil lämnar en hållplats skickar systemet dit en ny. Därför står det oftast en spårbil och väntar när passageraren kommer. Annars är väntetiden maximalt en minut. Dygnet runt. Spårbilarna drivs med el och är mycket energisnåla. Bullernivån är låg, och så länge elen kommer från förnybara källor är utsläppen minimala. Passageraren behöver inte resa tillsammans med andra och kabinerna är alltid lagom varma och bekväma.
Spårbilsnät är billigare att bygga än traditionella spårvägslinjer och lättare att anpassa till existerande miljöer, eftersom kurvradien är liten och hållplatserna små. Till spårbilens förtjänster hör:
Låg investeringskostnad jämfört med annan spårtrafik.
Lägre driftskostnad än övrig kollektivtrafik.
Lätt att anpassa till befintliga stadsplaner.
Låg miljöpåverkan.
Hög tillgänglighet, för till exempel funktionshindrade.
Inga tidtabeller eller väntetider.
Inga onödiga stopp.
Valbart ressällskap, komfort som i en taxi.
Halverad restid jämfört med dagens kollektivtrafik.
Två kommersiella spårbilsnät byggs just nu, och det finns flera testbanor runt om i världen där två är godkända för persontrafik. Den närmaste ligger i Uppsala. I Sverige finns redan flera företag i branschen Men varför finns det då inte spårbilsnät överallt, om de nu är så bra? Fyra faktorer har hittills bromsat utvecklingen:
Bristande insikt om klimatkrisens allvar.
En konservativ, fossilbaserad industrisektor.
Konservativ syn på privatbilism och kollektivtrafik.
För få och för klena investeringar i ny och hållbar teknik.
Dessa hinder har på kort tid förvandlats till en hög med bråte som, om vi raskt plogar undan den, kan lämna plats för nya, framtidssäkra produkter. En tydlig och snabb investering i spårbilar kan ge nytt hopp till såväl fordons- och stålindustrin som miljö- och fackföreningsrörelsen, men också till invånarna i våra städer. Samtidigt. Använd gärna skattemedel till det.
RUSSEL JOHNSON
ordförande, Institute for Sustainable Transportation, IST, fd miljöchef Ikea
RAYMOND WIGG
oppositionslandstingsråd (MP), Stockholms läns landsting
HANS LINDQVIST
gruppledare (C), Värmdö, ordförande i nätverket Kompass
YVONNE BLOMBÄCK
ledamot (MP), styrelseledamot Storstockholms lokaltrafik
GUNILA JIVÉN
ordförande (M), miljö- och stadsbyggnadsnämnden, Uddevalla
LARS HENRIKSSON
metallarbetare, Volvo Torslanda
RIKARD WARLENIUS, LINA HJORT
styrelseledamöter, Klimataktion |
|
| Publicerad 2009-01-23 09:03 |
| Uppdaterad 2009-01-23 09:03 |
|
|
|
|
Läs kommentarer
(18)
Borg "stärkt i hållningen" att staten bör sälja SAS
Gamar flockas kring svag euro
Fortsatt jakt på pengar
Bättre fart på USA-shopping
"Det fanns inga övervärden i Carnegie"
Fritt fram beställa 9-3X
"Man kan inte skylla allt på bankerna"
Hopp om att EU räddar Grekland
Full fart i Bilia
Xeratech-härva polisanmäls
Storägare dumpar SEB
Svensksålda Prius återkallas
